Så här fungerar det

Rösträtt på förbundsstämman har förbundets medlemsföreningar.

Förbundsstämman består av ombud utsedda av föreningarna. Varje förening utser ett eller två ombud (antalet regleras i stadgarna) som har rätt att utöva föreningens rösträtt på förbundsstämman. Föreningen ska skicka in en underskriven fullmakt som visar att ombudet har rätt att företräda föreningen.

Förening kan välja att överlämna sin rösträtt till röstberättigat ombud från annan förening. Det bekräftas genom en underskriven fullmakt.

I Easymeet: Rösträtt och antal röster enligt röstlängden är kopplade till den specifika inloggningen för registrerat ombud. Det är därför viktigt att alla ombud loggar in med sin egen inloggning.

Alla som är ombud har rätt att begära ordet och/eller lämna förslag under mötet. Att lämna ett förslag kallas på mötesspråk för att yrka eller lämna in ett yrkande.

Den som vill begära ordet eller lämna ett yrkande ska anmäla det till mötespresidiet. Mötesordförande fördelar ordet och upprättar talarlista. Varje talare får tala i max fem minuter. Om mer tid önskas av talaren, får denne på nytt begära ordet och noteras sist i talarlistan.

Alla förslag som förbundsstämman ska behandla, förutom rena bifalls-/avslagsyrkanden måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som förslag/yttranden till beslut, utom vid ordningsfråga. Alla förslag på förbundsstämman protokollförs. Styrelsens förslag är huvudförslag.

I Easymeet: Klicka på den gula knappen Begär ordet. Du hamnar då på talarlistan och mötesordförande kommer att säga ditt namn och din mikrofon sätts på när det är din tur. Vänta gärna en extra sekund från att mötesordförande tilldelar dig ordet innan du börjar prata, så att vi inte missar något av vad du säger.

I Easymeet: Yrkanden ska skickas in skriftligt via aktuell dagordningspunkt i systemet. Begär gärna ordet först och meddela att du avser att inkomma med ett yrkande så att inte mötet går förbi punkten innan yrkandet har skickats in.

Innan varje beslut ska fattas är det öppet för debatt. När debatten är avslutad frågar mötesordförande om förbundsstämman är redo att gå till beslut. Mötesordförande redovisar de yrkanden/förslag som kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas. Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja-rop). Mötesordförande bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Om något av ombuden vill ha en noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering. Vid begärd votering sker röstning genom handuppräckning utan att de räknas (försöksvotering). Mötesordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med klubbslag.

Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära rösträkning. Begärs rösträkning räcker ombuden på nytt upp handen och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden som bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Vid personval kan ombud begära ”sluten omröstning”. Det görs om det finns förslag på fler kandidater än vad som ska väljas.

Röstberättigat ombud kan välja att rösta blankt eller avstå från att ta ställning till förslaget till beslut. De som väljer att avstå från att rösta eller avger ogiltiga röster ska inte räknas med i antalet avgivna röster.

I Easymeet: Mötesordförande kommer att inleda stämman med att berätta om hur beslut fattas i Easymeet. Beslut fattas med omvänd acklamation, vilket innebär att istället för att ropa JA frågar mötesordförande om någon är emot beslutet. Om ingen begär ordet fastställs beslutet. Det går också att skapa omröstningar i systemet om det finns flera förslag till beslut.

För beslut i sakfrågor (undantag för stadgefrågor) krävs absolut majoritet. Det innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Vid beslut om ändring av stadgarna krävs kvalificerad majoritet, vilket innebär minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.

Vid lika röstetal i sakfrågor gäller det förslag som biträds av ordförande av mötet, om denne är röstberättigad. Är denne inte röstberättigad avgör lotten.

Personval avgörs genom relativ majoritet, vilket innebär att den/de som fått högst antal röster är vald oberoende av hur dessa röster förhåller sig till avgivna röster. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Med antalet avgivna röster avses det faktiska antal röster som avges. De som väljer att avstå att rösta eller avger ogiltiga röster ska inte räknas med i antalet avgivna röster.

Röstning sker öppet. Ett röstberättigat ombud kan dock begära att personval sker slutet.

Beslut bekräftas med klubbslag av mötesordförande.

Vid förbundsstämman har varje förening som betalat medlemsavgiften och som inte har förfallna skulder gentemot förbundet, och som i övrigt har fullgjort sina skyldigheter mot förbundet en röst. Förening som uppfyller ovanstående krav och som dessutom under föregående verksamhetsår redovisat fler än 60 medlemmar erhåller en andra röst.

Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsstämman har förutom ombuden även förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och motionär i vad som avser egen motion.

Yttranderätt tillkommer RF:s representant och annan närvarande person om mötet enhälligt samtycker. Vid förbundsstämman får representanter för biljardförbundets medlemsföreningar närvara.

Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus/ajournering för t ex överläggningar mellan ombuden, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten. Ordningsfrågor bryter talarlistan.

Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller av mötesordförande. Stämman beslutar om streck i debatten ska sättas efter fråga från mötesordföranden. Då streck i debatten sätts, sätter de som vill tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare med talarna på listan redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som hittills har inkommit och den på talarlistan som tänker lämna yrkanden senare i debatten lämnar då in dessa skriftligt, innan debatten fortsätter. Yrkanden får inte tillföras efter att streck i debatten har satts.