Gå till innehåll
Biljard 65+
Biljard 65+

ORDLISTA

Här har vi samlat vanliga ord och utryck som används inom biljard. Klicka på plustecknet för att få fram informationen.

Bakmask

Ett läge där det ligger en eller flera bollar framför köbollen.

För att kunna spela måste du höja handen och vinkla kön uppåt.

Ju närmare bollen du har handen, desto mer måste du höja den.

Boll i hand (BIH)


Om din motståndare gör en felstöt (foul) får du lägga köbollen var som helst över hela bordet. Det kallas för boll i hand. Ibland måste du lägga den bakom kvarterslinjen. Kolla reglerna för det spelar du spelar just då.

 

Trevallars-carambole. Foto: Kozoom


Carambole


En biljarddisciplin som spelas på större bord utan hål. Endast tre bollar används, två vita och en röd. Med den egna vita bollen ska man i samma stöt träffa de båda andra bollarna på bordet.

Flera varianter finns av denna gren, den mest kända är trevallars-carambole.

 

Carambolage, carrastöt

En stöt där köbollen först träffar en boll och sedan styrs på en annan boll som går i ett hål.

Dessäng


När man talar om vad som ska hända i nästa stöt, till exempel om du vill göra nian i ett visst hål. Innan du gör stöten behöver du berätta vilken boll du vill sätta och i vilket hål, om det inte är helt uppenbart.

Det kallas för att ange dessäng. Kallas också att ”adressera”.

Dessängboll


Den boll man tänker göra i nästa stöt.

Dessänghål


Det hål där man avser att göra dessängbollen.



Diamanter

På vallarna runtom biljardbordet finns det ett antal punkter. De kallas diamanter och kan användas på olika sätt i spelet. Punkterna kan vara formade som prickar, punkter, diamanter etc.

Dubbelstöt


Kön nuddar köbollen två eller flera gnger i en och samma stöt.

 

Duk


Spelytan på ett biljardbord. Finns i flera färger. Grön och blå är vanligast.

 

Efterläge


Den plats där köbollen hamnar efter en stöt. Kallas också uppspel, läge, position.

 

Foul


En inkorrekt stöt. Spelaren som gör foul bestraffas alltid, men på olika sätt i de olika spelen.

 

Förlöp


När man sätter köbollen i ett hål. Kallas även ”att dränka”.

Fösning


Fösning är en oren "stöt" där köbollen förs med en förlängd kö-kontakt som inte är korrekt. Det är skillnad mellan att stöta till bollen och att fösa den framåt.

 

Patrik Enbom under Pool-EM hösten 2021. Foto: EPBF

Hoppstöt

När man får köbollen att hoppa, genom att spela ner den i bordet uppifrån så den studsar.

Det är INTE tillåtet att få köbollen att hoppa genom att stöta under bollen, mellan bollen och bordet. Du måste spela ovanifrån, över mitten på köbollen. Annars räknas det som en felstöt.

Hoppstötar används bara i pool, inte i carambole eller snooker.


Infallsvinkel

Bollens vinkel innan den träffar en vall.

 

 

Kix, kicks


När lädret inte får grepp om köbollen utan glider av.

 

Kratta


Ett redskap som ersätter din hand på bordet när du inte når.

Bild kratta

 

Krita


Den lilla kuben som används för att få köspetsen att få grepp om köbollen. Kritar man inte tillräckligt ofta halkar kön lättare av bollen, vilket ofta är en felstöt.

Bild kratta

 

Kvarteret


Det område som på ett poolbord går från ena kortvallen upp till andra diamanten. Används på olika sätt i spelet, till exempel placeras köbollen här när en match ska starta.

 

Bild på ett bord

Köben


Den hårda plastbiten som sitter mellan kölädret och köspetsen.

Köläder


En bit läder som sitter fastlimmat längst ut på köspetsen. Kölädret är den del av kön som träffar köbollen i varje stöt.

 

 

Köboll


Den vita spelbollen som används i de flesta biljardspel. Kallas också egen, egon, vita.

 

Köboll

 

Låda


När en spelare gör alla bollar i ett upplägg i pool utan att missa, och utan att motståndaren har fått spela.

En spränglåda är när spelaren börjar med att spränga och sedan ”rensar av” bordet utan att missa. Kallas även att rensa eller ett sprängrens.

Miljö


Hålet som finns i mitten av varje långsida på pool- och snookerbord. Det kommer från franskans milieu, ”mitten” (uttalas miljö).

 

Objektbollen


Vilken boll som helst på bordet utom den vita köbollen. Oftast den boll man siktar på med köbollen.



Pool


Pool är samlingsnamnet för ett 50-tal spelvarianter som alla spelas på biljardbord med 6 hål (undantaget snooker).

I tävlingssammanhang är de fyra vanligaste spelen
8-ball, 9-ball, 10-ball och 14-1.

Foto: Pexels


Press

Ett läge där köbollen ligger ”fryst”, alltså direkt intill antingen vallen eller en annan boll.

Safe

När en spelare placerar köbollen i ett sådant läge att motståndaren inte kan eller har svårt att träffa en objektboll utan att riskera en felstöt. Kallas också för att ”lägga undan”.

 

 

Serie

Antalet gjorda bollar i en följd utan miss.

Skjuts

När man får köbollen att träffa en boll som i sin tur knuffar ned en annan boll i ett hål. Kallas också kombinationsstöt.

 

Skruv

Varje gång du träffar köbollen får du mer eller mindre skruv. Det är en effekt som påverkar köbollen och hur den rör sig på bordet.

Skruvarna heter överskruv, stoppskruv, underskruv, vänsterskruv och högerskruv. De kan också kombineras på olika sätt.

Skruv i allmänhet kan också kallas för effekt, gurka, snaja, spin, piff… kärt barn har många namn.

Lär dig mer om skruvar

 

Snooker

Snooker

Snooker är en biljardgren som spelas på ett bord med sex hål. Ett snookerbord är 12 fot, vilket är nästan en meter längre och bredare än ett poolbord. Snooker är den yngsta av biljardgrenarna i Sverige och började spelas här under 1980-talet. Grenen har dock en lång historia. Den uppfanns 1875 i Indien. Snooker visas ofta på Eurosport och Viaplay.

Den vanligaste spelformen är 15 reds som spelas med 15 röda och sex bollar i olika färger. Varje gång det är din tur måste du först träffa en röd boll. Går den i hål får du spela på en av de färgade bollarna, vilken som helst. Går den i hål spelar du på en röd boll igen. Den färgade bollen läggs tillbaka på sin prick. När alla röda bollar är borta spelas de färgade i en viss ordning, och då stannar de kvar i hålen.

Sprängning

Öppningsstöten i poolspelen 8-ball, 9-ball och 10-ball kallas sprängning. Man ”spränger” isär bollarna för att sprida dem över bordet och kunna fortsätta spela.

I poolspelet 14-1 och i snooker gör man istället en annan typ av öppningsstöt. Den går inte ut på att sätta någon boll. Bollarna ligger kvar tätt ihop efter stöten och det är svårt för motståndaren att fortsätta spela.

I carambolen kallas det också öppningsstöt, men den ser helt annorlunda ut än i de andra spelen. Här går stöten ut på att köbollen ska träffa de andra två bollarna på bordet för att få fortsätta spela.

Bild kratta

Stoppstöt

När du spelar en bit under centrum för att få köbollen att stanna när den har träffat en annan boll. Kan också användas för att få köbollen att gå i en viss vinkel efter träff.

Lär dig mer om stoppskruv

 

Stötdämpare

En bit gummi placerad längst bak på kön för att skydda bakänden. Kallas också för bumper.

 

Teka

Ett sätt att avgöra vem som får börja en match. Båda spelarna lägger en boll på kvarterslinjen och spelar dem samtidigt upp i motsatt kortvall och ner igen – rakt upp och ner. Den spelare vars boll stannar närmast vallen där spelarna står vinner tekningen.

 

Triangel

Det trekantiga redskap som används för att lägga upp bollarna i pool och snooker.

Foto: Pexels

Upplägg

De bollar som läggs upp i triangeln inför varje spelomgång i pool och snooker. I snooker gäller det även bollarna på resten av bordet. Översta bollen ska alltid ligga på fotpunkten. Upplägget kallas också kaka, rack.

Utfallsvinkel

Bollens vinkel när den kommer ut ur en vall.

 

Vallar

Ramen som går runt biljardbordet. Den inre delen är av gummi och klädd med tyg. Den yttre delen är av trä.

Bild kratta

© TriQ Entertainment

 

 

Valla, vall över

En stöt där man spelar bollen in i en vall innan den går i ett hål. Används ofta i pool och ibland i snooker.

Vall före

En stöt där man spelar köbollen in i en vall innan den träffar en annan boll. Kallas också nacke, kicka, förvall eller bricoll.

Överskruv

När du spelar över centrum på köbollen och får den att följa efter objektbollen.

Läs mer om skruvar

Publicerad: 2022-12-08

Senast uppdaterad: 2023-09-28

Författare: Svenska Biljardförbundet