Vid oro för ett barn

Vart vänder jag mig om jag tror att ett barn far illa?

Grundregeln är att idrottsrörelsen själv hanterar ärenden som bryter mot RF:s stadgar, men misstänker du att brott begås/har begåtts ska du kontakta polisen och gäller det orosanmälan ska du vända dig till socialtjänsten. Om du är osäker så hjälper idrottsombudsmannen dig med råd.

Endast personer som arbetar i hälso- och sjukvård, skolan samt i socialtjänsten är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn eller ungdom far illa. Idrottsledare och tränare är alltså inte skyldiga att anmäla, men bör alltid anmäla sina misstankar så att socialtjänsten får möjlighet att utreda om barnet/ungdomen har behov av stöd och skydd.

Att göra en orosanmälan

Det bör göras en orosanmälan vid kännedom eller misstanke om att barn som vi möter inom biljarden far illa (exempelvis utsätts för fysiskt, psykiskt, latent våld eller försummelse). Vi bör även göra en orosanmälan i de fall där vi upplever att ett barn mår dåligt eller är en fara för sig själv och vi inte får gehör från barnets vårdnadshavare. Vid fortsatt oro där barnets situation upplevs som oförändrad eller att ny oro uppstår bör det göras ytterligare orosanmälningar. Detta ökar chansen för att Socialtjänsten agerar och utför åtgärder.

Den eller de vuxna som misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa bör också dokumentera allt på ett säkert sätt. Dokumentera tid, datum och händelse. Händelse kan vara ett avvikande beteende, något som barnet sagt, synliga skador eller oroväckande incidenter som involverar en potentiell förövare eller självskada. Dokumentationen kan komma att bli mycket betydelsefull i en eventuellt kommande utredning.

Det går jättebra att ringa till den lokala socialtjänsten och rådfråga inför en orosanmälan, både för att få hjälp att avgöra om en orosanmälan bör göras men också för att få hjälp med själva anmälan.

Hur görs en orosanmälan?
Om du misstänker eller känner till att barn far illa ska det i regel anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. På den aktuella kommunens hemsida hittar du instruktioner för hur en anmälan ska göras. Oftast går det att göra en anmälan via telefon, mejl och/eller brev. Det kan också finnas särskilda kontaktuppgifter för att göra en akut orosanmälan.

När ska en orosanmälan göras?
En orosanmälan bör göras redan vid misstanke om att ett barn far illa eller så fort som möjligt när vi får vetskap om att ett barn far illa. Om misstanke eller vetskap om att barnet fortfarande är utsatt bör ytterligare orosanmälningar göras.

Vem kan göra en orosanmälan?
Vem som helst kan göra en orosanmälan. En orosanmälan kan göras anonymt, kom då ihåg att inte nämna vem du är i din orosanmälan.

Ett råd är att alltid vara två personer som kommer överens om att anmäla, exempelvis den som känner oro för barnet och verksamhetsledare eller ordförande i föreningen. Finns det ledare som är under 18 år ska en vuxen göra anmälan och stå som avsändare på anmälan.

Rädda Barnen har tagit fram en Checklista vid oro

• Varför är jag/vi oroliga för barnet? Försök att konkretisera vad oron för barnet bestå av och om det finns specifika skäl till att anmälan görs just nu.
• Är barnets föräldrar eller vårdnadshavare informerade? I vissa fall ska de inte kontaktas, exempelvis vid misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller hedersförtryck inom familjen.
• Behöver socialtjänsten rådfrågas innan anmälan görs? Du kan alltid bolla din oro med socialtjänsten anonymt för att få vägledning och stöd.
• Behöver den som känt en oro för barnet och som lämnat dessa uppgifter till socialtjänsten stöd? Ibland kan det kännas jobbigt att anmäla oro till socialtjänsten och det är viktigt att dessa känslor och behov av stöd hos den enskilde vuxna fångas upp. Ta kontakt med ert RF SISU distrikt eller SBF om ni behöver ytterligare stöd.