Hur går årsmötet till?

Den som har yttranderätt har rätt att ställa frågor, lägga förslag, osv.

Under årsmötet har medlemmar, styrelseledamöter, revisorer samt årsmötets mötesordförande yttrande- och förslagsrätt. Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt i frågorna om personval. Vilka som har yttranderätt regleras i stadgarna.

Rösträtt innebär att du har rätt att rösta på årsmötet. Vem som har rösträtt regleras i stadgarna. Det vanliga är att de som har betalat medlemsavgiften föregående år har rösträtt på årsmötet.

Den som yttranderätt kan under mötet begära ordet. När du begär ordet noterar mötesordförande ditt namn på talarlistan och ger dig ordet när det är din tur.

Under de olika punkterna på dagordningen har styrelsen lämnat ett förslag till beslut. Om du har ett annat förslag lämnar du in ett yrkande. Samtliga förslag som årsmötet ska behandla ska lämnas till ordföranden och formuleras som förslag till beslut.

Alla förslag på årsmötet protokollförs.

Om det finns olika förslag när det är dags att gå till beslut ställer mötesordförande upp dessa mot varandra. Styrelsens förslag är som regel alltid huvudförslag.

Exempel
Styrelsen har lagt ett förslag om att köpa in två nya poolbord. Du håller inte med om förslaget och begär därför ordet genom att räcka upp handen. När mötesordförande ger dig ordet säger du ditt motförslag.

"Jag yrkar avslag på styrelsens förslag och föreslår istället att föreningen ska köpa in ett carambolebord och ett poolbord."

Ibland vill mötesledningen att du även ska skriva ner ditt förslag och lämna in det för att det ska bli lättare att protokollföra.

Beslut fattas normalt genom acklamation (muntliga ja-rop).

När debatten är avslutad kommer mötesordförande att fråga om årsmötet är redo att gå till beslut. Mötesordförande redovisar de yrkanden/förslag till beslut som har kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas (propositionsordning).

Mötesordförande bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Exempel
Förslag 1: Styrelsen har föreslagit att föreningen ska köpa in två stycken poolbord.
Förslag 2: Kim har föreslagit att föreningen ska köpa in ett carambolebord och ett poolbord.

Vi kommer först att rösta om styrelsens förslag.

- Ska föreningen köpa in två poolbord?
De röstberättigade som stödjer förslaget ropar Ja.

- Ska föreningen köpa in ett carambolebord och ett poolbord?
De röstberättigade som stödjer det förslaget ropar Ja.

- Jag finner att styrelsens förslag fick majoritet och att föreningen därmed har beslutat att köpa in två poolbord.

Om du inte tycker att det är tydligt att det ena förslaget fick fler röster ropar du "Votering" innan ordförande har klubbat beslutet.

Exempel: Du anser inte att det var tydligt att det var fler som ropade Ja på styrelsens förslag än på ditt förslag. Du ropar därför votering innan mötesordförande har klubbat beslutet.

Votering kan begäras om någon av de röstberättigade medlemmarna vill ha en noggrannare bedömning av omröstningen.

Vid begärd votering sker röstning genom handuppräckning utan att de räknas (försöksvotering). Mötesordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet (har flest uppräckta händer) och bekräftar beslutet med klubbslag.

Om du fortfarande inte tycker att det var tydligt vilket förslag som fick majoritet ropar du "rösträkning"

Exempel: Du anser fortfarande inte att det var tydligt att det var en majoritet som röstade på styrelsens förslag. Du ropar därför rösträkning innan mötesordförande har klubbat beslutet.

Rösträkning kan begäras om någon av de röstberättigade medlemmarna vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen.

Begärs rösträkning räcker ombuden på nytt upp handen för det förslag som de röstar på och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till mötesordföranden som bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Röstning sker öppet. Beslut bekräftas med klubbslag av mötesordförande.

Röstberättigat ombud kan välja att rösta blankt eller avstå från att ta ställning till förslaget till beslut. De som väljer att avstå från att rösta eller avger ogiltiga röster ska inte räknas med i antalet avgivna röster. Antalet avgivna röster är alltså det faktiska antal röster som har avgetts.

Absolut majoritet
För beslut i sakfrågor (undantag för stadgefrågor) krävs absolut majoritet. Det innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Kvalificerad majoritet
Vid beslut om ändring av stadgarna krävs kvalificerad majoritet, vilket innebär minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.

Lika röstetal
Vid lika röstetal i sakfrågor gäller det förslag som biträds av mötesordförande, om denne är röstberättigad. Är denne inte röstberättigad avgör lotten.

Personalval
Personval avgörs genom relativ majoritet, vilket innebär att den som fått högst antal röster är vald oberoende av hur dessa röster förhåller sig till avgivna röster. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Vid personval kan ”sluten omröstning” begäras. Det görs om det finns förslag på fler kandidater än vad som ska väljas.

Om någon av medlemmarna vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen ska skriftligen lämnas till mötesordföranden senast vid årsmötets avslutande. Reservationer ska protokollföras.

En ordningsfråga rör formerna för mötet, t ex om det behövs en paus för överläggningar mellan medlemmarna. Ordningsfrågor bryter talarlistan.

Att mötet ajourneras betyder att ett beslut om avbrott ska göras. Den som är röstberättigad har rätt att begära förslag om ajournering. Mötesordförande kan fråga mötet om det ska ajourneras eller själv bestämma att ajournera mötet för paus eller liknande. Mötesordföranden kan också ajournera mötet för kompletterande information eller för att ordna beslutsordningen inför en beslutsprocess.